Förbättring av förmågan - En teori som kan omsättas i praktiken

den . Träffar: 1857

Denna artikel berör de nyöversättningar jag gör våren 2016 från det hebreiska orginalet av boken medvetenhet genom rörelse.

Rubriken på artikeln är bokens namn. (שכלול היכולת הלכה למעשה) Artikeln kommer att fyllas på allt eftersom jag får färdigt material. Som läsare uppmanas du att även läsa den engelsak översättningen. Då har du tre olika texter att jämföra och hitta din egen förståelse. Minns att det är i praktiken som klarheten finns.

I varje lektion finns en inledning och i flera även ett kort avsnitt i kursiv stil som är en form av essens av lektionen.

 

Lektion III - Kännedom om några grundläggande egenskaper hos rörelser.

Denna lektion

identifierar några av de elementära egenskaperna hos kontrollmekanismen av viljestyrda muskler.

Ungefär 30 långsamma rörelser, lätta och avgränsade, är tillräckligt för att ändra musklernas grundtonus, det vill säga den viljemässiga nivån av sammandragningen före aktivering.

Efter att det skett en tonusförändring i en del av kroppen utbreder sig förändringen i hela kroppshalvan, i vilken den aktiverade kroppsdelen finns.

Handlingen blir lätt när de stora muskelgrupperna mitt i kroppen utför huvuddelen av arbetet och extremiteternas muskler bara styr extremiteternas skelett och överför ansträngningen från centrum.

Parasitiska ansträngningar förkortar bålen.

Den onödiga spänningen som stannar kvar i musklerna används nästan utan undantag för att förkorta ryggraden. De parasitiska ansträngningarna som åtföljs av handling förkortar kroppen. I varje handling där en människa förväntar sig en svårighet, förkortar hon kroppen för att immunisera sig mot den svårighet som komma skall. Denna immunitet är den parasitiska ansträngning som förhindrar kroppen att anpassa sig för handling. Det är nödvändigt att utvidga gränsen för förmågan med lärande och kunskap och inte agera med envishet och ansträngning för att göra sig immun. Immuniteten och den onödiga ansträngningen accentuerar en avsaknad av känslan av förmåga i agerandet. När en människa vet att hon anstränger sina krafter ökar hon sin viljestyrka för att göra sig immun och i själva verket tvingar hon sig själv att anstränga sig. Modus operandi som resulterar från immuniseringen kommer aldrig att bli vacker och vederkvickande och kommer inte väcka människans önskan att återupprepa den. Även om det är möjligt att uppnå målet på detta olämpliga sätt är det pris som ska betalas för prestationen större än vad det verkar.

Lektion IV - Förståelsen av andningsorganen och deras funktion.

Symmetrisk ryggrad

Sällan finner man en verkligt symmetrisk ryggrad. Hos de flesta är skuldrorna och bröstet inte i samma nivå som bäckenet på så sätt att i varje kroppsrörelse finns det en sida som är mer bekväm. I unga år, när barnet gör många olika rörelser med stor variation finns inte detta. Under puberteten däremot, när en människa återupprepar några rörelser, ibland i flera timmar, och överger andra rörelser, vänjer sig kroppen gradvis till färre rörelser, skelettet anpassar sig till dessa och som ett resultat av detta ändras och snedvrids det.

Lektion VI Urskiljning av bäckenets rörelser med hjälp av en imaginär klocka

Denna lektion

ger en differentiering av dolda och överflödiga ansträngningar i bäckenmuskulaturen och en förfining av kontrollen av bäckenets position och ryggradens resning på bäckenet. 

Med en förbättring av förståelsen av hur huvudets rörelser samverkar eller motverkar bålens rörelser möjliggör en ökning av denna förståelse en mer överlägsen och mer effektiv vridning i stående.
Vid primitiva rörelser vänds ögon, huvud och bäcken tillsammans åt höger och vänster. Förståelsen av denna mekanism gör det möjligt att röra varje kroppsdel var för sig eller i olika kombinationer vilket förenklar rörelser åt höger och vänster samt ökar vridvinkeln.
Lektionen berör kinestetisk koordinering av kroppens rörelser och extremiteternas positionering i rummet.

Objektiv bedömning och subjektiv bedömning


Fram till nu bestämdes timmarna på den imaginära urtavlan utifrån de ställen på själva kroppen där ökat tryck avgör uppmärksamheten, vi försöker nu tänka på platsen för klockan tolv och sex på golvet och i föreställningsförmågan bestämma avståndet mellan dessa två punkter såsom de på uppfattas på golvet, det vill säga en dimension utanför vår kropp, mät samma avstånd på kroppen och notera hur olika rumsuppfattningen är i båda fallen, vilken av dem är mer förnimbar? Vilket avstånd är det rätta?

i det första fallet (på golvet) är omdömet mer objektivt och i det andra – på själva kroppen är det mer subjektivt.

Vid fortsatt aktivitet kommer vi att bli övertygade om att omdömet förändras i båda fallen, ändå strävar den subjektiva bedömningen efter att vara en sympatisk bedömning av den objektiva bedömningen, med andra ord, den subjektiva förnimmelsen har en större och vidare möjlighet än den av den objektiva förnimmelsen, vilket begränsar vår förmåga till enbart den fysiska verklighetens kunskapsområde. Den konkreta verkligheten är en nödvändig begränsning men den är den minsta gemensamma nämnaren som används av oss alla, den verkliga utvärderingen av nervsystemet, den ena eller andra, bestäms enbart av subjektiva egenskaper, det vill säga människans resning, i enlighet med denna undersökning, kommer skillnaderna mellan olika människor vara enorma, genom åren, när dessa begrepp är allmän egendom, kommer allas nivå att höjas men skillnaderna kommer att öka än mera.

 

Språkets begränsningar

The world is not just black and white, but rather it has all possible shades of grey.

It is easier to understand one another when we are friends, and have established a common meaning of words, than to speak precisely enough to be understood by those who do not wish to be led up the garden path.

Moshe Feldenkrais The Elusive Obvious, Basic Feldenkrais