Ivars stege

den . Träffar: 3509

Angående hur feldenkrais relaterar till hjärnplasticitet i rehabilitering av stroke

Inom sjukgymnastiken vänder man sig mer mot en diagnos eller en kroppsdel och kategoriserar även behandlingen delvis efter detta. I feldenkrais intresserar jag mig i första hand för människan som unikum och hennes dynamiska hållning i gravitationen. Hur hon förhåller sig till det faktum att tyngdpunkten är förhållandevis högt placerad i bålen, att vi i grunden är ostadiga och mer eller mindre på fall hela tiden, i alla fall när vi står upp. Diagnosen eller den strukturella skadan blir egentligen väldigt sekundär.

En av mina äldre elever kom till min mottagning för drygt ett år sedan. Han hade blivit rekommenderad att fullfölja rehabiliteringen efter sin stroke med feldenkrais. Stroken hade inträffat för fyra år sedan och Ivar (fingerat namn) ville förbättra funktionen i den förlamade vänsterhanden och ja leva mer som vanligt, innan allt detta hände. Ett långt liv har han bakom sig, han fyllde 83 i september. Han besitter en härlig optimism och livsglädje och känner att han även har tid framför sig, och den vill han leva med kvalitet. Jag har träffat honom cirka 30 timmar.

För några veckor sedan arbetade vi med hans tår & vänstra fot som är ordentligt instängda i strumpor, stödstrumpor & tjocka skor och med en stödskena för svagheten i vristen. Ivar har varit mycket på sjön, levt ett liv med båtar och helikoptrar och navigering är inget främmande. Den här dagen låg Ivar på min brits, i ryggläge och jag stack in en liten rulle mellan stortån och andra tån och bad honom rikta den i rummet som en styrpinne. Instruktionen var; styr foten norrut, söderut osv. Ivar orienterade sig själv efter vad han menade vad norr och sedan föll ordningen av sig själv. Just detta att styra mellan nordväst och nordöst var först lite ovant, det är en del av de fotrörelser som är avgörande för balansen. Men det var inte riktningen i rummet som var oklar, det var mer styrförmågan i rörelsen. Vi fortsatte kompassen runt och hade väldigt roligt med den lekfulla stämningen som utmärker ett bra lärande. Vid timmens slut kunde han spreta på tårna och vicka på foten på ett sätt som han inte gjort på flera år. Stroke eller inte. Tårnas törnrosasömn var som bortblåst. Det kändes annorlunda i skon, berättade Ivar, likadant som i höger och ja så blev även balansen och gången annorlunda. Den obesvarbara frågan jag ställer mig är vad som är entropi i vanlig mening, det vill säga ålderstelhet och orörlighet och vad som är förlamning och kontrollsvårigheter på grund av hjärnskadan? Det är djupa vatten i dessa frågor när man ställer dem på allvar.

Läs vidare i [+]PDF

Språkets begränsningar

The world is not just black and white, but rather it has all possible shades of grey.

It is easier to understand one another when we are friends, and have established a common meaning of words, than to speak precisely enough to be understood by those who do not wish to be led up the garden path.

Moshe Feldenkrais The Elusive Obvious, Basic Feldenkrais