Terminens tema:

Kommentar av en elev angående bloggen Självkärlek och organiskt lärande

Jag fick ett svar på min blogg om självkärlek och organiskt lärande från en av mina elever sedan 4 år, Brittmarie Wikström. Eftersom jag inte har något kommentarsfält men självfallet uppskattar reflektioner från läsare publicerar jag den som ett eget inlägg. Har du egna reflektioner är du välkommen att bidra.
Jag håller fortfarande på att skriva om organiskt lärande och självväxt och har blivit distraherad av Coronavirusets Covid-19 ohejdade framfart. Det blir så småningom.

Här är Brittmaries kommentar:

”Din blogg ställer en rad frågor, bl. a. ”Hur tar jag vara på det goda i mig själv? ”Och ger själv ett svar:
”Börja med det som är bra, börja med det goda, börja med självuppskattning”


Är det nånting man lär sig i samhället så är det självkritik och den sitter djupt i ryggmärgen på de flesta människor, det är min erfarenhet. Det hände att jag under min lärartid bad mina elever skriva ner fem saker som var bra med dem. Det blev ofta protester, för det var jättesvårt. Att skriva fem saker som var negativa skulle de inte ha haft problem med. Jantelagen satt djupt.

När man kommer till Feldenkraisskolan första gången har man ont. Det därför man kommer. Och man kan orda hur länge och vältaligt som helst om detta.
Efter ett tag märker man att man faktiskt blir bättre. Men det här är en metod som tar tid. Vägen till självinsikt är säkert olika lång för olika människor. Brené Brown heter en amerikansk forskare som har ett Ted talk som hon har kallat The power of vulnerability. Vi lever i en sårbar värld och försöker hela tiden anpassa oss till de normer som gör att vi accepteras, att vi kan passa in i gruppen. Många försöker också dölja sitt innersta, eftersom det upplevs som farligt att visa vem man egentligen är.

Men dr Browns forskning ledde henne också fram till att det fanns en grupp helhjärtade människor som vågade vara sig själva och vågade berätta vilka de var med hela sitt hjärta. De hade medkänsla med sig själva och kunde därför ha medkänsla med andra. De erkände livets sårbarhet och var också beredda att ta känslomässiga risker som bottnade i en känsla av värdighet och en tro på att de var värda kärlek. De var också medvetna om att de förändringar i livet som de företog innebar ett hårt arbete och att livets villkor såg ut så.

Man kan alltså använda sin sårbarhet och växa som människa.

I Feldenkrais ska man, som du skriver ”utforska och undersöka handling och agerande och dess förbättring” 
Man ligger där på golvet och skannar av och jag tror inte att jag är den enda som från början hade vaga begrepp om hur jag hängde ihop. Korsbenet, har jag ett sånt? Tydligen. Alla andra har också det. Var det nu sitter nånstans . Revben, hur många? 12 lär jag mig. Osv . Det här är en metod för inlärning och det gillar jag. Jag fick börja med att avprogrammera det mesta jag lärt mig om hur jag hanterar kroppen: var stark, ta i, prestera…Hur fungerar jag egentligen? Var ska jag börja? Jo kanske så här: Var snäll mot dig själv, ha överseende, medkänsla…Tyck att det är roligt, behagligt. Och efter ett tag: försök variera dig och dina rörelser. Homo ludens: den lekande människan är ett bra ideal.

När smärtan släpper och kroppen börjar fungera märker man också en själslig värme. Plötsligt känner man sig vänligare, gladare och mer försonligt stämd också gentemot omgivningen. Det är skönt att åter känna sig som en del av universum. Utforskandet ger effekt. Det här är som jag ser det feldenkraismetodens stora vinst. Man stiger upp från golvet och har förändrats. Att sen hela förändringen kanske inte håller i sig gör inte så mycket. Man har lärt sig att förändring är möjlig. Man kan göra om, göra rätt.
Den gyllene regeln är ett genomgående tema i din blogg. Man kan inte älska någon annan om man inte älskar sig själv. Feldenkraismetoden är genomgripande och gör att jag har känt att jag hela tiden utvecklas. Utan kärlek ingen inlärning. Genom kärlek öppnar man sig mot omvärlden.

”Det som är botten i dig är också botten i andra” skriver Ekelöf. Och slutligen är det väl där man landar. I den ohyggligt svåra, sårbara mänskliga gemenskapen. Som ju också omfattar hela vår omvärld. Och som man kan påverka.”

 

Upphovsrätt

© Copyright Eva Laser 2020 All rights reserved

Snart lanseras svenska ATM podden med feldenkraisA...
Självkärlek och organiskt lärande del 1

Relaterade inlägg

Comment for this post has been locked by admin.
 

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://somatik.se/

Språkets begränsningar

The world is not just black and white, but rather it has all possible shades of grey.

It is easier to understand one another when we are friends, and have established a common meaning of words, than to speak precisely enough to be understood by those who do not wish to be led up the garden path.

Moshe Feldenkrais The Elusive Obvious, Basic Feldenkrais