Människan som subjekt

Nu ligger jag på golvet!
Många människor talar om sig själva
som voro de ett objekt.
De talar om kroppen som ett den.
Jag & kroppen
De gör det på ett sätt som är mer än språkligt.
Senast ändrad: 15 september 2024

Om subjektet
Att vara ett subjekt är att vara i ett tillstånd av att vara medveten om sig själv.

Edmund Husserl

Individ härstammar från latinet och betyder odelbar

AvsnittTema
1

vad är en människa?

2 A

Det nödvändiga nytänkandet

2 B

Den mekaniska tanken

2 C

Människan som objekt

AvsnittTema
3 A

Sanningen om oss själva

3 B

Ett förnuftigt biomekano

3 C

Hela Jan Grönholms kapitel

Avsnitt 1

Synen på vad är en människa?

I en pedagogik som har anspråk på att lära människor lära på nytt eller kanske bättre sagt, komma i kontakt med det organiska lärandet, det som spädbarnet besitter instinktivt, är det omöjligt att inte beröra synsättet om människan.

Subjektet som tankemodell

Det finns hyllmeter med filosofiskrifter, det finns hyllmeter med psykologisk forskning och det finns hyllmeter med neurovetenskap. Alla varken tycker eller tänker lika. Det spelar roll vilken syn man har på det mänskliga. Det behöver ske en gradvis förskjutning.

Att lära med feldenkrais innebär för det stora flertalet människor en annorlunda syn på vad är en människa. 

Jag skriver annorlunda eftersom det är vad jag förstår i samtalen med mina elever. Under dryga trettio år har många hundra elever kommit och gått.  De första mötena är förvånansvärt lika oavsett frågeställning. De talar om det det söker hjälp med i objektsform. Självfallet finns det undantag  men det gäller att introducera och förklara att en feldenkraisprocess i första hand handlar om ett avgörande skifte i sättet att tänka om sig själv (och andra).  

Det är inte en överdrift att säga att feldenkraistänket innebär ett paradigmskifte. Feldenkraispedagogiken hör hemma inom den filosofiska gren som ser människan som subjekt, den neurovetenkskapliga som ser henne inifrån ut med en självmedvetenhet som relaterar till världen utanför och då i synnerhet i förhållande till graviationen.

En berättelse om något vi glömt av Lena Lervik 
Photo: Bengt Oberger - Eget arbete, CC BY 3.0

När du under lektion tänker;
Nu ligger jag på golvet
  - då är det hela du som ligger där, hela du, i detta nu...

Moshe Feldenkrais

Avsnitt 2

Det  nödvändiga nytänkandet

Natur & Kultur gav 1996 ut en bok under namnet Feldenkraismetoden – Att lära sig lära igen. Jag har skrivit ett kapitel i den. Bokens första del är en presentation och bakgrund av feldenkrais skriven av Jan Grönholm och inleds med ett första kapitel om Det nödvändiga nytänkandet. Här ett utdrag publicerat med JG's goda minne. Det som skrevs då är giltigt idag. Här ett utdrag.

Den mekaniska tanken

”… För en del år sedan skrevs och talades det om ett kommande paradigmskifte. En del kan därför tycka att det är ett uttjatat ord, andra kanske aldrig hört talas om det. Paradigm betyder ungefär tankemönster. Att tänka helt fritt är i stort sett totalt omöjligt. Vi tänker i kategorier och bilder som tillhandahålls av det samhälle där vi växer upp. Vi får av samhället ramar för våra tankar. Vi får ett slags ett slags grundläggande beskrivnings- och förklaringsmodeller som vi använder på i stort sett alla fenomen.

Dessa tankestrukturer skiftar. De varierar från samhälle till samhälle. Skiftet från bonde- till industrisamhälle var inte bara ett byte av produktionsteknologi. Det var också en förändring av samhällets underliggande tankemönster. Tiden var inte längre något evigt återkommande som mättes med solens och månens gång. Tiden blev linjär och inte längre cirkulär. Klockan mätte ut tiden för oss, med löftet att framtiden skulle bli bättre än det som var nu. Jorden var inte längre ett levande väsen utan sågs mer som ett råvaruupplag. Den levande, besjälade organismen efterträddes av maskinen som den dominerande metaforen - allt kom att liknas vid maskinen. Allt från planeternas rörelser till de mänskliga tankarna förklarades bäst med mekanikens lagar. Människan blev helt enkelt förklarad vara en maskin.

Människan som objekt

Också synen på kunskap förändrades. Det var inte längre den gudomliga uppenbarelsen som var den yttersta källan till sanning. Vetenskapen kom att överta religionens roll som uttolkare av verkligheten och som väg till människans självförståelse. Den enda sanningen för vetenskapen var den objektiva sanningen. Endast det som kunde vägas och mätas var intressant. Kunskapen skulle befrias från allt subjektivt, både hos den som skulle undersökas och hos den som undersökte. Den kunskap man kunde nå genom ett instrument värderades mycket mer än den som människan med sina sinnen kunde erfara.

Detta kunskapsideal och denna verklighetssyn hade stora fördelar jämfört med de tidigare. Det medförde enorma materiella framsteg. Det bidrog till att skapa den moderna medicinen, som kan uträtta mirakel jämfört med fältskärer och kloka gubbar och gummor. Det har lett till att mycket av hur människokroppen fungerar har kunnat förklaras. Men frågan är om inte detta kunskapsideal idag är ett hinder för förståelsen för mycket av det som plågar dagens människa.
Det är kanske så att mycket av det som uppfattas som medicinska problem inte är det? Hur är det med den svår diagnosticerade värken, som man inte hittar någon organisk orsak till? Finns det kanske inga fel på rörelseapparaten, som det så talande heter, som kan repareras?
Kanske ligger inte alls problemet i människan som objekt, utan snarare i människan som subjekt. Människan är mer än summan av sina omständigheter.

Vad som också avgör om hon ska få ont eller inte i sin kropp är medvetenheten - om kroppens signaler, om hur hon kan få kontrollen över sin kropp, hitta den naturliga balansen och den bästa koordinationen av sina rörelser. Ligger problemen till storutsträckning i att vi använder oss själva på ett mindre klokt sätt, då ligger lösningen i att vi lär oss ta fram mer av den medfödda rörelseintelligensen så att vi kan använda oss mer klokt.
För att kunna söka längs de banorna behöver vi andra kunskapsideal än naturvetenskapens objektivitetssträvan. Det går att närma sig människan som subjekt utan att behöva ge upp anspråken på vederhäftighet, trovärdighet och vetenskaplighet.


Avsnitt 3

Den subjektiva sanningen om oss själva

De två vetenskapsteorier som är relevanta i detta sammanhang är fenomenologin och hermeneutiken.
Fenomenologin studerar främst upplevelsen och hävdar att upplevelsen, den upplevda verkligheten, är den enda verkligheten. För oss som subjekt är det omöjligt att uppfatta världen oss själva annat än i en upplevelse. Världen som en samling objektiva fakta existerar inte. Vi har bara en samling upplevelser som vi själva skapar fakta av. Faktum betyder ordagrant något är tillverkat. Hermeneutik kan fritt översättas med tolkningslära. Det man försöker tolka är innebörder i texter, symboler, handlingar, upplevelser. Det man eftersträvar är djupare förståelse och inte bara en beskrivning.

I vetenskapens namn har människan objektifierats. För de allra flesta som fått en vetenskaplig utbildning är människans kropp ett objekt, något objektifierbart. I så gott som all medicinsk forskning är människan gjord till objekt. Med denna forskning som grund för undervisningen har läkare och sjukgymnaster fram till nu lärt sig att se åtminstone människans kropp på detta sätt.

Det är inget fel att se människokroppen som ett objekt - ur ett visst perspektiv är den det. Men så länge den är levande är den också en del av människans subjekt.

Utifrån det fenomenologiska perspektivet är det upplevelsen som är det enda som gäller för oss. Vi kan inte göra oss själva eller andra till objekt utan att det högst påtagligt påverkar upplevelsen. Är jag skolad eller på annat sätt påverkad att se på min kropp som ett objekt i stället för som en del av mitt själv, påverkar det min upplevelse av mig själv. Det färgar min relation till mig själv. Det skapar en falsk separation mellan kropp och sinne som på ett ödesdigert sätt påverkar mitt sätt att vara och handla.

Ser jag på min kropp som ett objekt, som något mekaniskt, blir också min idé om rörelse mekanisk. Omedvetet påverkas då också mitt rörelsemönster till att bli mer mekaniskt.

På samma sätt blir jag påverkad om jag som patient blir objektifierad, om den mest påtagliga delen av mig själv - kroppen - blir behandlad som ett objekt. Så länge en människa är levande är det omöjligt att beröra hennes kropp utan att beröra hennes själv. Att få sitt själv berört som om det vore ett objekt är en kränkning.

Vi upplever detta utan att kanske sätta så starka ord på det. Men upplevelsen finns där och den påverkar oss, även om vi inte kan verbalisera vad som kändes fel. Är vi i en beroendesituation är det mycket sannolikt att detta bidrar till ett förfrämligande av vår kropp. Det bidrar till upplevelsen av att min kropp är ett främmande "det", att den inte är en del av mig, någonting som jag inte har kontroll över, som jag är maktlös inför. Jag blir ett offer för min egen kropp.
Ofta är vi så främmande inför våra kroppar, att när det gör ont någonstans är vår första reaktion att försöka komma till någon som är expert på kroppar och som kan fixa den. Den objektifiering av kroppen som är en del av kulturen förstärks tyvärr oftast i möten med olika typer av behandlare. Den inlärda hjälplösheten bara tilltar.

Ett förnuftigt biomekano


I och med upplysningstiden kom också synen på människan som den förnuftsstyrda varelsen. En varelse försedd med korrekt information skulle handla på ett rationellt sätt.
Med en biomekanisk analys som grund har därför sjukgymnaster, arbetsterapeuter, ergonomer och gymnastiklärare försökt instruera människor hur de ska stå, sitta, gå, lyfta osv på ett korrekt sätt. Ibland kan man få höra att det som all ergonomisk upplysning har lett till är att de flesta nu vet hur de ska arbeta på rätt sätt - men att fortfarande ingen gör det.
Oavsett hur befogade sådana uttalanden är, kan man med en fenomenologisk förståelse se ett problem. Det problemet ligger i att det är en högst väsentlig skillnad på att få höra vad som är rätt eller fel sätt att göra något på, och att i sin egen kropp uppleva vad som är ett mer eller mindre lämpligt sätt att utföra en uppgift. Ergonomiinstruktionerna ger oss visserligen en upplevelse, men i första hand är det en upplevelse av ord. Risken är då stor att det blir andras ord och inte vår egen inre känsla som kommer att styra…”

Så långt Jan Grönholm 1996. Läs gärna hela kapitlet

Det nödvändiga nytänkandet

Jan Grönholm

somatik.se informerar kring feldenkrais i allmänhet och verksamheten på Feldenkrais Skolan i synnerhet. 

Hemsidan ger läsaren en möjlighet att bekanta sig med teorin bakom feldenkrais,
väcka nyfikenhet och förmedla
allvar och möjligheter.

Eva Laser

Telefon: 08 655 05 40
Mobil: 070 655 04 70
Swish: 123 412 67 51

Besöksadress: Lostigen 14 Bergshamra, 170 75 Solna

e-post: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Hitta till Feldenkrais Skolan

Feldenkrais Skolan© 2022 All rights reserved